tisdag 25 juni 2013

Läskigt med grus

Det kan vara läskigt att köra grusväg, på flera sätt.

Idag tog jag grusvägen hemåt för att rensa huvudet, det finns massor av vägar att välja mellan och jag valde att inte ta fram GPS:en. Eftersom jag har lokalsinne som en guldfisk i en tekopp är det bäst att inte ha någon tid att passa.

Det var skönt att bara åka och koncentrera sig på att ta kurvor med jämt gaspådrag, jag har fortfarande lite problem att våga hålla fart när kurvorna är feldoserade och rullgruset låter framhjulet glida åt sidan. Jag försöker öva så mycket jag kan när jag hittar vägar med bra sikt genom kurvorna.

Jag vet ju att jag kan när jag måste, det har äventyren i Norge/Alperna och inte minst den otippade upplevelsen nere i södra Frankrike förra året visat. Dessvärre verkar modet dra sig tillbaka det inte behövs och då är det bara att träna vidare.

Det är dessutom väldigt avstressande, man behöver bara tänka en kurva framåt.

Och rätt som det är ligger det en lång huggorm rakt över vägen, och vad gör hon som läst och övat allt om panikreaktioner. Jo, vilt stirrar jag rakt på ormen och hinner tänka .... neeeej inte dit!!

Därefter kör jag rakt över ormen med benen rätt ut och vågade inte sätta ner fötterna på flera kilometer.

Bildbevis saknas och ormstackarn hade inte slingrat sig in i hjulet.

Mitt nya mantra är "Kör inte PÅ ormen utan kör BREDVID ormen"


Efter den upplevelsen höjde jag knappt ögonbrynen när jag fick bromsa in och släppa förbi tre bävrar som skumpade över vägen. Det konstiga var att det inte fanns någon damm eller sjö på sidan.

Vart skulle dom?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar