lördag 13 april 2013

Planering?
























Vad händer i sommar?


Saken är att det blir antingen norrut eller söderut och vädret får bestämma. Det låter nog inte helt obekant och jag hoppas det klarnar senast dagen innan jag drar.

Det händer så många saker nu att jag har fullt upp att bara försöka ta den ena dagen före den andra, och har inte koll på hur det kommer att arta sig. Min högsta önskan är att alla mina kära ska få vara friska och må bra.

Länge länge har jag velat se Nordkapp, dessutom finns det en del intressanta platser på vägen dit. Att ta hojen genom landet och låta dagarna gå skulle inte vara fel, ett lite större tält och sen är saken biff. Jag har inte varit längre norrut än Kiruna/Riksgränsen/Narvik och vidare söderut via Norge.

Vidderna norrut fascinerar mig, och någon gång ska jag banne mig göra dem med hoj också. Frågan är bara vilket år ;) Till saken är att det är lika långt till Nordkapp som till Innsbruck om man tar raka spåret (1751 km/1735 km), och söderut kan man ju fuska med båt och tåg.

Tar man en titt på kartan så ser det längre ut än så genom Sverige.

Vägen hemåt genom Norge tar tid och det måste det få göra för annars har man ju missat syftet med hela resan. Första gången jag åkte dig blev jag helt bergtagen och hade kunnat stanna hur länge som helst.

Flera veckor i ösregn lockar däremot inte. Sist lyckades vi få dryga veckan med sol i Norge trots dystra prognoser, törs man chansa igen? Så kul är det inte att glo på sig själv i dyngsurt tält om kvällarna.
























Den andra planen är att rätt och slätt köra söderut via Danmark / Mozel / Svarta skogen / Alperna och sen skrota runt tills jag ledsnar. Att inte boka något innan utan låta vädret styra, tanken är att inte flänga runt som ett torrt skinn utan att låta dagen och humöret avgöra vad som händer härnäst. Det är ju resan som är målet.

Den tredje planen drar mer tid än jag förmodligen har, ta hojen ner till Spanien och häkta på ryggan och gå pilgrimsleden. Det är en sak jag lovat mig själv att göra innan jag packar ihop. Förmodligen funkar det bättre att ta flyg eller tåg ner och ägna tre/fyra veckor där.

Tja våren kommer i år också och jag hoppas på sol imorgon så Tiger kan få en välförtjänt tur ;-) Idag har det varit snöblandat regn hela dagen.

Plockar fram lite gamla minnen från Tyrolen 2005 och funderar på vad framtiden kan bära med sig.





































































































13 kommentarer:

  1. Jaså, är det så du ser ut... =o)

    SvaraRadera
  2. Åker till Nordkapp midsommar. Blir iofs i ett kör för har bara 4 dagar på mig.
    Häng på och bli medlem i ironbutt association!

    SvaraRadera
  3. Fyra dagar!! Oj här går det undan ;-)...det blir ca 90 mil om dagen fram och tillbaka från mellansverige Tja varför inte, kan ju hänga på upp och ta Norge på vägen tillbaka för då har semestern börjat. Har aldrig ens funderat på ironbutt utan åker efter humör, ibland blir det åt fanders för långt :-P. Det jag däremot har jag lärt mig är att det enda jag någonsin ångrar är det jag inte gjort eller provat att göra. Överlag är det dumt att säga nej när man kan säga ja.
    Nu ska vi se om det går att kommentera med mobilen det är första gången



    SvaraRadera
  4. Men shit ... råkade gå in på Ironbutts hemsida! Det var inte småpotatis

    SvaraRadera
  5. Verkade fungera bra med att kommentera från mobilen. Nästan enklare men jobbigare att skriva...

    Kanske blir det 5 dagar, beror på när jag slutar på torsdagen före midsommar. Någon sträcka blir helt klart en Ironbutt. Funderar på den som blir 200 mil på 24 timmar, antingen upp eller ner. Läste du på den amerikanska eller svenska sidan? www.Ironbutt.se

    Vore grymt kul med sällskap och lära känna något nytt. Det är alltid lika kul

    SvaraRadera
  6. Det tål att tänka på, var först inne på amerikanska sidan och bytte sen till svenska men det blev inte färre mil för det :-P
    Vet faktiskt inte hur många mil jag gjort mig skyldig till per dag som mest, tror det ligger någonstans på dryga hundra mil i ett svep ungefär. Brukar inte hålla räkning så noga, ibland får man många timmar i sadeln men kommer inte så långt. Mata mil har funkat bäst med hemlängtan genom Tyskland, då rinner de undan hur lätt som helst.
    200 mil kommer jag däremot inte att gå iland med det är jag ganska säker på. För att slippa tänka på mina egna tillkortakommanden lurar jag lite på hur man ska kunna dokumentera avslutet där uppe i ödemarken. Det krävs ju en del dokumentation och vittnen. Vore ju rätt snopet att mötas av en stängd mack!
    De gånger jag varit norrut har jag blivit lika snopen varje gång över hur otroligt öde det kan vara. 25 - 30 mil mellan mackarna och totalt öde däremellan. Inte ens en korvmoj ;->
    Ev kanske det är enklare att klara dokumantationen åt andra hållet med bemannade stationer söderut. Tja det var bara en tanke

    SvaraRadera
  7. Vilket kvitto som helst duger. Bara det är tidstämplat för bensin är inte lätt att få tag på så det är ju tankat redan innan. Är det ordning på kvittona så ser verifikatorn ändå att du har haft bensin i tanken.

    Så i Nordkap är det också lite speciella regler. Där gäller entrekvittot eller turistbyrån där du går in och köper en snickers eller något så är det färdigt. Finns ju en körning som heter NG72 eller åt andra hållet, GN72. Det är alltså att köra hela europeiska kontinenten från norr till söder, Nordkapp till Gibraltar på 72 timmar och man hinner om det inte strular maskinellt ta 6 timmars vila på motorvägshotell. Matade som sagt 180 mil på ett bräde. Hade lite felnavigation så hamnade i köer och ändå gjorde jag det på 21 timmar.

    Som ny medlem kan du välja att köra antingen 160 mil på 24 timmar eller 240 mil på 36 timmar som första "butt". När man väl har gjort sin första körning så får man sedan välja och vraka fritt på de alternativ som finns. Vad många glömmer när de är ute och kör att de bara kan vara ute mellan 09.00 och 18.00, för det skall ätas hotellfrukost och vara inne på nästa sovplats före klockan 18. Det ger ju bara en dag på 9 timmars körning när det går att sträcka ut i 9 timmar till utan att direkt förta sig. Blir man trött, duger vilken bänk som helst i några timmar med liggunderlag och sovsäck.

    Har du frågor, gå in på svenska ironbutt forumet Där är det hur trevliga människor som helst som hjälper dig hur du skall göra. Även jag..

    SvaraRadera
  8. Livsfarligt att gå in på den sidan :-P Här finns ju hur mycket som helst! Perfekt den här veckan med pendling till Karlskoga varenda dag och allt jobb kvar när man kommer hem.
    Läser lite till ....

    SvaraRadera
  9. Du ska läsa Hampes reseberättelser.. Alltid händer det något oväntat.

    Bob Sweden gav följande råd inför långkörning som oxå finns på forumet.

    Innan vi diskuterar något annat, låt oss ta en titt på
    "Vishetens arkiv"


    Bob's tolkningar av Vishetens Arkiv är följande.
    tolkningar

    Det säger egentligen allt om vad det handlar om. Resten handlar bara om kvitton. Får man inget diplom har man ändå ett äventyr att luta sig tillbaka på..

    SvaraRadera
  10. Välbetänkta råd ... funkar även på "vanliga" europaresor. Tror jag har prickat in allt utom punkten "verktyg" och "punkaspray".
    De gör ingen nytta i min packväska, har inte gått kursen ;-)
    Har till och med underkänt betyg i punkaspraykunskap av sonen, det slutade med frakt av moped i baklucka på en vanlig Volvo. En tjock gammal farbror tog hela mopeden i famnen och pulade in den där bak!! Det finns lösningar på allt.

    Rätt vansinnigt egentligen när jag tänker efter att åka som jag bevisligen gjort utan att kunna mecka.

    Det där med långtråkigt stämmer, för mig är det meditation att köra långt. Tror man behöver ha långtråkigt ibland för att hinna "tänka klart". Det kan behövas när livet leker karusell.

    Får läsa mer sen, måste jobba lite

    SvaraRadera
  11. Har själv biltemas punkteringskit under sadeln. Finns även på Louis och de flesta välsorterade mc shopar. Kitet är inte större en fodralet till Zümon och har det väl med i fall att. Om det blir punka på nåt olämpligt ställe. Samma sak med mek. Händer det så är man ganska hjälplös ändå. Skruva kåpor på autobahn, näe, bättre att ringa bärgare.. Så verktygen är med för att dra de lilla skruvarna till tillbehören. Har en liten låda med skruvmejsel och bits, samt en litet spärrskaft. Lådan är inte den heller större en fodralet till Zümon. Gaffatejp är alltid bra att ha med en rulle. Håller ihop vilka trasiga kåpor som helst och lite buntband.

    Händer det nåt, så blir oftast det en upplevelse det med. En kompis fick kedjebrott i en liten by i Gästrikland. Han frågade runt om det var nån som hade tillgång till nåt som kunde ta honom hem. Det var byfest den dagen, de fick tag i killen som fixade allt men..

    Han sa bara, vi gör det i morgon. Du kan slagga i min gäststuga i natt, kom och var med på fest istället. Det var lyckat, tydligen...!

    SvaraRadera
  12. Mmm helt sant och det är sådant man minns efteråt. Däremot är det riskfyllt att börja läsa om sådant här. Det är nämligen lite svårt att sluta.
    Har ärligt inte haft en tanke på att köra något långlopp eller överhuvudtaget styra mot något rekord för egen del. Mina egna rekord har så att säga kvitterat ut sig själva efteråt när jag överträffat mig själv på ett eller annat sätt.

    Men tanken har fastnat ... kanske skulle prova. Man har inget att förlora och fungerar det inte så var det ett bra försök. Inget fel i att bryta, kan man inte köra säkert ska man lägga ner och göra något annat. Sova till exempel. Däremot är det förmodligen det osökt sämsta tillfället. Veckan före semester är rena katastrofen med tiotusen saker som ska bli klara, det finns en orsak till att jag brukar sova som en död på båt och tåg neråt. Har till och med sovit sittande på en packväska i väntan på tåget i Hamburg.

    Men frestande är det ;)

    SvaraRadera
  13. Man ska inte tvinga sig till något. Man ska göra det man känner för. Så jag känner för att dra i väg, då blir det åt det hållet framdäcket pekar. Blir det övermäktigt så är det bara att avbryta och hitta på nåt annat. Som sagt det är meditation, och milen och timmarna bara rullar iväg oftast att jag inte märker själv att jag har tillryggalagt 100 mil på 12 timmar utan att ens stressa. Finns alltid en backup-plan, en plan B att jag helt enkelt kan svänga västerut istället för norrut för att jag känner för det. Har jag inga tider att hålla kan jag vara borta hur länge som helst.

    SvaraRadera